Ska lägga mig strax,är faktiskt rätt så trött idag!

Och i morgon så blir det rätt mycket att göra,ska till Lekhuset och Toys "r" us  (STAVNING?!)

Vi ska titta på olika Halloween prylar till en fest vi ska ha den 29 October!

Och jag längtar SÅ mycket 

Men som jag sa förut såär jag super trött idag vilket kanske inte är så konstigt?

Men som tur är slutar jag klockan halv 2 i morgon!

Yeeeey!

De är skönt i alla fall!

Och på fredag så ska jag antagligen till pappa om ingen av dom är sjuk?

Men det märker vi väl då!

Nu är jag så otroligt trött så jag säger God Natt nu så bloggar jag lite mera i morgon när jag kommer hem från stan  

Föresten så kan ni ju kolla in Lisas blogg

www.sessan-0001.bloggplatsen.se

Och nu typ för 3 sec sedan så sa mamma

-Du skriver ju bara med pekfingrarna?!

Och jag har aldrig tänkt på det men det är sant!

Det gör jag!

Med pekfingrarna och typ ett lånfinger!

Skumt va!

Hahaha kanske tar en bild någon gång på hur fint jag skriver!

Hahaha japp jag vet super intressant!

Men nu flumar jag som en och annan idiot så jag säger Bye Bye 

God natt!

http://www.spisa.nu

     Receptet är från:http://www.matklubben.se  

Snart är det Halloween!

Och jag ÄLSKAR Halloween!

Detta är också nytt på bloggen!       

Hahaha!

Kolla vad Julia skrev när hon hade läst Novellen!

Om ni inte ser vad det står så står det 

Omg,du borde bli författare D: Du skriver ju fan bättre en Stephanie M du vet vem o_o asså allvarligt omg! lätt jag skulle köpa boken om den fanns!

Hej på er!

Om ni inte märkt det så har jag skapat en ny kategori på bloggen 

Novellisar heter den!

Och jo just det!

Jag hade tänkt att börja på en ny design i morgon!

Lite höstig kanske?

Kommentera gärna min blogg om ni har ideer

Här kommer en novell jag skrev idag,läs den gärna och kommentera vad du tyckte om den 

Det var min tur att hämta vatten idag,vid bäcken som rann när gränsen till SydKorea,det är ett farligt område för oss som inte bor där,det står vakter där....

Skulle jag gå in på deras sida skulle som skjuta ihjäl mig!

Mamma ropade på mig och sa att vattnet var slut och att det var min tur att hämta,så jag tog min skål på huvudet och gick i väg.

Idag var det en väldigt varm dag,jag svettades och jag kände hur det rann ner för ryggen på mig.

Och efter  1 timmas vandring var jag framme vid den lilla bäcken.

Jag böjde mig ner för att fylla den med vatten när en skugga skymde den varma solen,jag tittade försiktigt upp efter som att jag trodde att det var en av dom där SydKoreanska vakterna nu igen,men det var det inte,till min förvåning så var det en kille i min ålder som tittade på mig.

-Hej

sa jag med darrig röst

-Hej du behöver inte vara rädd för mig

Han röst var snäll och inte bitter som jag hade trott

-Okej meen.....

Min röst var fortfarande en aning skakig

-Det är okej

Han sa det ennu vänligare en förut och jag började känna mig säker.

-Jag heter Lee och kommer från SydKorea

Nu blev jag rädd igen,efter som att vi faktiskt inte får träffa varandra utan att bli dödade av vakterna!

-Jag heter Kim...

Min röst lätt darrigare en tidigare vilket Lee la märke till,han la handen på min axel och sa 

-Det är okej.

När jag väl skulle gå hem så kunde jag inte sluta tänka på Lee,jag är kompis med en SydKorean!

Det är lagbrott!

Och om mamma fick veta så skulle hon mörda mig med sina bara händer!

Den natten sov jag ingenting jag kunde verkligen inte sluta tänka på Lee!

Jag var tvungen att träffa honom igen!

Jag ville veta mer,hur han vågade utmana ödet så!

Och så blev det,när jag gjort alla mina sysslor började jag gå mot bäcken igen i hopp om att få träffa Lee igen,jag visste ju inte om han skulle vara där?

Men det hoppades jag verkligen!

Det skulle vara en dröm att få en riktig vän att kunna lita på,att kunna leka med,att prata med och att bara känna den tryggheten som jag så gärna skulle vilja känna...

När jag kom dit satte jag mig i sanden och tittade på dom så fåglarna som flög omkring,så fria.

Jag vet inte hur länge jag satt där,20 minuter?

Men han kom i alla fall,vi satt där och bara pratade med varandra,och det värsta var att jag kände en pirrande känsla i magen,som 1000 fjärilar i magen!

Det var en underbar känsla.

Jag blev nästan rädd när han böjde sig fram mot mig och kysste mina torra läppar,jag satt där och såg ut som om jag sätt ett spöke!

Han började skratta och även jag.

Plötsligt slutade han att skratta,jag visste varför.

En man i 35 års ålder kom fram till oss,tog tag i Lees tröja och släpade honom hem!

Jag kan inte sluta tänkta på skriken,den brännheta sanden mot hans rygg närhan försökte ta sig loss,jag såg allt men kunde inget göra jag bara satt där som ett fån,som vanligt,jag vågar aldrig säga ifrån!

Jag gick dit dagen därpå också,som dagen innan så kom han.

Hans rygg var röd,jag fick en klump i halsen av att se honom,och ett sår över ögat.

Vi satt och pratade och bara hade roligt,när han plötsligt fick stora ögon och såg rädd ut.

Manen som var här dagen innan var här igen,nu hade han en pistol i höger hand,han riktide den mot Lee...

Jag hör det fortfarande,jag kan se blodet rinna ut i sanden,jag kan känna Lee ramla ner i mitt knä.

Men Lee kommer aldrig tillbaka,jag går dit varje dag,ser den hemska scenen igen,på nytt,jag klarar inte mer,jag är dränkt i sorg!

Jag orkar inte mer.

Jag stod där,på klipp kanten,såg ner i vattnet,vattnet som skulle möta min kropp,som sedan skulle flytta omkring där,ingen skulle någonsin hitta mig,aldrig, min kropp skulle sjunka ner i det djupa svarta vattnet,och ingen skulle sakna mig,jag var bara tvungen att ta det lilla klivet som behövdes för att slippa sorgen... Bara ett litet skutt.....